Andra och tredje veckan på Sandarna

Profilerna dokumenteras med koordinatsatta fotografier samt ritning. Dessa kommer efter undersökningen sättas ihop för att bilda en komplett visualisering av lagerföljden inom lokalen. I profilen kommer även prover att tas för markkemisk-fysikalisk analys och kornstorleksanalys av hela lagerföljden, samt mikromorfologisk analys av de olika kulturlagren och övergången till ovan- och underliggande lager.

Det översta kulturlagret, som vid förundersökningen daterats till 6570-6360 f. Kr., undersöks med meterrutor. Ambitionen är att undersöka cirka 40 kvadratmeter av lagret på detta vis. I meterrutorna framkommer huvudsakligen slagen flinta, men även en mindre mängd slagen kvarts. Den hittills tillvaratagna flintan från det översta kulturlagret representerar en fas som hittills inte varit möjlig att studera i oblandat skick. Avfall finns från tillverkning av stora tre- eller möjligen tvåsidigt tillslagna kärnyxor samt från tillverkning av spån från små koniska kärnor troligen genom indirekt teknik (mellanstock).

Kulturlagret provtas även för datering och miljöarkeologiska analyser. Genom ingående analyser av det slagna stenmaterialet samt utökade naturvetenskapliga dateringar av kulturlagren kommer kronologiska modeller kunna ställas upp över en stor del av den mellanmesolitiska perioden.

Vid undersökningen av kulturlagret har även en anläggning i form av en mindre härdgrop påträffats. Härden är ett bra tecken på att lagret ligger i läge och inte har förflyttats av vågorna i samband med de transgressiva förloppen inom ytan.

I samband med undersökningen av det översta kulturlagret har vi även gjort mindre gropar för hand för att kontrollera hur djupt ner nästa kulturlager kommer inom olika delar av undersökningsområdet. Under nästa vecka kommer vi, efter att ha avslutat undersökningen av det översta kulturlagret, schakta bort de cirka 30-60 cm tjocka grus- och sandlager som täcker det underliggande kulturlagret. Därefter återupptas samma undersökningsmetod i detta kulturlager.

Första veckan på Sandarna

Inledningsvis upptogs fyra mindre schakt inom Yta A som inte har varit åtkomliga vid de tidigare förundersökningarna, för att kontrollera om boplatsen finns bevarad under det hus som stod på denna plats fram tills helt nyligen. Under cirka 1,5-2,0 meter fyllnadsmassor framkom en bevarad horisont med slagen flinta och denna yta kommer att undersökas vidare i början av maj.

På tisdagsmorgonen inledde vi schaktningsarbetena inom Yta B som är belägen närmast Sannaparken. Efter att ha avlägsnat och separerat matjordslager, påfyllnadsmassor, cykelvägar och bärlager, så framträdde de högst belägna transgressionslagren inom delytan. Transgressionslagren har avsatts på platsen i flera omgångar i samband med fluktuationer i den dåvarande havsnivån. Under mellanmesolitikum stiger havet från cirka 15 meter till 23 meter över nuvarande nivå.

Inom ytan har vi på transgressionslagren hittills påträffat och i plan dokumenterat ett tiotal härdar. Därtill återfinns en del slagen flinta på denna nivå, bland annat en fragmentarisk cylindrisk kärna. Ytan som nu frilagts har varit tillgänglig för bosättning från senmesolitisk tid och framåt (cirka 6000 f. Kr. och framåt).

Inom den avbanade ytan har vi också identifierat kanten på det grustag som fanns här under tidigt 1900-tal, och inom vilket de arkeologiska undersökningarna 1930 och 1942 genomfördes. Grustagets kant är tydligt synlig då man vid igenläggandet av grustäkten lagt lera mot de kvarvarande väggarna för att förhindra fortsatta ras.

Inom Yta B har vi vid tidigare genomförda förundersökningar kunnat identifiera fem kulturlager, separerade av transgressionslager, på skilda nivåer och med skilda dateringar från mellanmesolitisk tid.

Kulturlager 1 6570-6360 f. Kr.
Kulturlager 2 7050-6350 f. Kr.
Kulturlager 3 Ej daterat
Härd mellan kulturlager 3 och 4 7030-6590 f. Kr.
Kulturlager 4 Ej daterat
Kulturlager 5 7570-7310 f. Kr.

Tabellen visar de 14C-dateringar som utfördes vid förundersökningen 2007.
Utifrån iakttagelser vid förundersökningarna samt utifrån arkivmaterial, tycks det som att det understa av de fem kulturlagren inte har varit intressant för grustäkt. Troligen är det så att vi inom delar av Yta B kommer kunna undersöka samtliga fem kulturlager och inom andra delar endast har kvar det understa kulturlagret.

Förväntningarna för Yta B och undersökningarna i stort är att kunna datera de olika kontexterna och studera förändringar i flintteknologi och i människans närmiljö och näringsfång under en cirka 1500 år lång tidsperiod.

Ytan mot NV. Till vänster syns de ursprungliga gruslagren, till höger påförda massor. Mitt i bilden finns ett antal anläggningar. Bilderna nedan visar två av de anläggningar vi dokumenterat hittills.

En sida i GP om undersökningen av Sandarnaboplatsen

Att det har tillvaratagits brända mandlar från det undre kulturlagret är tyvärr felaktigt, det hade varit ett spektakulärt fynd! Egentligen är det hasselnötter man har hittat.

Sandarnaboplatsen – Göteborg 15:1

Rio Göteborg kommer under perioden april-juli 2019 att utföra en större arkeologisk undersökning inom fornlämningen Göteborg 15:1, även känd som Sandarnaboplatsen.

Boplatsen är en så kallad eponym boplats, vilket betyder att den har fått ge namn till en kultur/tidsperiod i västsvenskt mesolitikum – Sandarnakulturen.

Boplatsen har varit känd sedan början av 1900-talet och varit föremål för ett flertal större och mindre arkeologiska insatser (1930, 1942, 1965, 1973, 1987, 2007, 2015, 2016, 2017, 2018 och 2019). Vid dessa undersökningar har ett mycket rikligt fyndmaterial framkommit bestående av bland annat kärnyxor, en sandarnayxa, en trindyxa, en hacka med påbörjat skafthål, mikroliter, hullingspetsar, en tångespets, borrspetsar, retuscherade spetsar, spånskrapor, avslagsskrapor, en kniv, sticklar, knackstenar, kärnor, retuscherade avslag, spån och mikrospån. Sammanlagt omfattar materialet drygt 1200 redskap och kärnor. Merparten av dessa fynd har insamlats i ett kulturlager som var beläget cirka tre och en halv meter under nuvarande markyta.

Ytan som nu ska undersökas är belägen i anslutning till den gamla Fixfabriken, direkt norr om Sannaparken. Ytan är uppdelad i tre delytor, A-C, där yta B och C ska undersökas först.

Inom det aktuella undersökningsområdet har separata kulturlager kunnat dateras till flera olika nedslag under perioden 7700-6300 f. Kr. Målet för undersökningen är att belysa den flintteknologiska utvecklingen och bakomliggande orsaker under den aktuella tidsperioden. Undersökningen kommer också kunna ge förbättrad kunskap om förändringar i det landskap som omgav människorna som bodde på platsen.

För den som vill läsa mer om de förundersökningar vi har utfört inför den kommande arkeologiska undersökningen, finns länkar till rapporterna nedan.

Förundersökning 2017-2018

Kompletterande avgränsande förundersökning 2017

Avgränsande förundersökning 2016

Förundersökning 2007

På grund av säkerhetsaspekter (stora schaktdjup, pågående rivning, byggnation och byggtrafik) kommer dessvärre inga allmänna visningar vara möjliga, men vi kommer informera fortlöpande här på hemsidan och på sociala medier om undersökningens resultat.

Vid eventuella frågor angående den aktuella undersökningen ber vi er kontakta vår projektledare Magnus von der Luft: magnus.vonderluft@riogbg.se

Rapporter!

Föreläsning för Kortedala Museiförening om Nya Lödöse

Den 30 oktober föreläser vår arkeolog Amanda Azzopardi på Kortedala Museiförenings höstmöte. Hon kommer bland annat att prata om utgrävningarna av staden Nya Lödöse, som låg i nuvarande Gamlestaden i Göteborg mellan åren 1473-1621, och vad vi vet, och vad vi tror, om hur det var att leva och bo i staden.

Rapportarbete i Nya Lödöse

Våra arkeologer Jonathan, Caj, Mats P och Amanda jobbar, bland annat, med att författa stratigrafiska berättelser, det vill säga sätta samman en kronologi, över några av stadens stadsgårdar och gator samt kyrka och kyrkogård, men skriver även om området kring strandzonen, anläggandet och utvecklingen av Nya Lödöses norra strandskoning och anslutningen av stadens gator mot de så kallade timmerkistorna. Detta är ett delvis knepigt pussel då det involverar att väva samman resultat från flera års grävningar till en helhet, men det är detta arbete som kommer lägga grunden för rapporterna och för vår förståelse av hur staden etablerades och utvecklades.

En annan av våra arkeologer, Jeanette, tillsammans med Veronica från BM och Kristina från Arkeologerna, jobbar just nu med att registrera alla föremål som påträffats under årens grävningar. Utöver registreringen så författar de texter om föremålen till alla de olika rapporterna och skriver dessutom på en speciell föremålsrapport. Föremålen är viktiga för att förstå bland annat lagertillkomst, avfallshantering, handelskontakter, datering och mycket mer.

Vår osteolog Cathrine jobbar, tillsammans med Astrid från BM, med alla de mänskliga skeletten som tagits in från Nya Lödöses kyrkogård. Själva grundanalaysen av kvarlevorna kunde nyligen avslutats och just nu arbetar de med att sammanställa resultaten och författa en osteologisk rapport som skall vävas samman med de arkeologiska resultaten till en omfattande kyrkogårdsrapport.

Fortsättning följer!

Konferens: Gothenburg ceramics 2019 – NYTT DATUM!

Gothenburg Ceramics: Production, trade and cultural exchange in Europe AD 1000–1850

MUSEUM OF GOTHENBURG
9 – 11th of May 2019

Theme
The last 100 years of historical archaeology in western Sweden have resulted in extensive, primarily urban, ceramic collections in our museums. This material reveals a picture of ceramic development as well as suggesting complex European links spanning a period of 850 years. Although there is ongoing research, much of the material still remains unpublished. This conference aims to meet and discuss European ceramics from a broad perspective. There will also be an opportunity to view pottery assemblages from our museum collections.

Call for papers 
We invite presentations covering topics such as production, distribution and trade, waste management, contacts and diaspora, cooking and dining habits or other social aspects. The presentations will be a maximum of 20 minutes back to back, including questions.

Please send title and abstract (max 1500 characters) to: tom.wennberg@kultur.goteborg.se
Last day to submit abstracts: 30th September 2018

Preliminary timetable
30th September 2018: last day to submit abstracts.
1st November 2018: registration opens.
28th February 2019: registration closes.
16th – 18th May 2019: Conference will take place at the Museum of Gothenburg

Organizing committee for the conference 

Jeanette Gustavsson, Rio Göteborg, natur- och kulturkooperativ, Sweden
Tom Wennberg, Museum of Gothenburg, Sweden
Åsa Engström, Museum of Gothenburg, Sweden
Sonia Jeffery, Lödöse museum/Västarvet, Sweden
Veronica Forsblom Ljungdahl, Bohusläns museum, Sweden

The conference is a collaboration with the Medieval Pottery Research Group (MPRG).

Arkeologidagen 2018

Barn och unga kan prova på att gräva i Angereds Stadspark. Föranmälan på tel: 031–365 17 00 fr.o.m. 30/7.